Lyckan var fullständig när Helene sa att Daisy inte gått idag och att jag gärna fick rida henne. Jag har haft sånt ridsug så det har varit galet, så jag var helt överlyckling. Hon var lite stökig i början, surade lite och jag misstänker att hon testade mig lite. När allt släppte var hon riktigt, riktigt mysig. Mjuk och fin, formbar och sammarbetsvillig. Caga är superjobbig att göra 10-metersvolter men på Daisy var det lekande lätt. En riktig skolhäst, man behövde bara sitta still med händerna, krama och ställa lite samt driva till lite då och då så gick hon som en klocka :) gör man rätt så gör hon rätt. Riktigt kul var hon att rida.

Caga är bättre pulsen var mycket svårare att hitta idag, den var otroligt liten. Vilket innbär att vi har lyckats att lätta på trycket, så nu återstår det bara att vänta lite och låta omslaget göra sigg. Ut med all vätska och sen kan det bara bli bättre. Hoppas på detta nu, känns skönt. 

Daisy och Caga :)

trots allt verkar det som om det är en hovböld, eller ja inte verkar, det är en hovböld. Vilket nästan för mig är en lättnad. Den tas bort och sen tar det någon vecka och så kan kan sätta igång igen, inget som kommer tillbaka eller som gör hennes extra känslig i framtiden. Problemet har egentligen varit att lokalisera den, Caga ömmade mycket på flera ställen i hoven, så hon har stått med jodopax-omslag och igår var hoven mjukare och vi kunde hitta punkten. Fy satan vad ont hon hade när man pillade, stackars tjej. Så vi har försökt öppna upp, och nu står hon åter med jodopax-omslag. Ska dit snart och då se om vi lättat tillräckligt på trycket och att vi fått ut det eller om vi behöver öppna upp lite mer. Jag tror och hoppas att allt kommer gå tillbaka till det normala snart. Vill att min lilla häst ska må bra, mår så dåligt när jag ser att hon har ont.

Skriver inte så mycket pga att jag är så otroligt ledsen över att Cagas hälta inte ger med sig, eller snarare den varma hoven och pulsen. För hältan ser jag inte mycket av längre, men just pulsen och värmen börjar bli lite oroväckande faktiskt, så förhoppningsvis får Caga träffa vet imon eller på tisdag. Hoppas det inte är något allvarligt.

Det är så otroligt ofta jag hör hästägare som säger "jag skulle aldrig låta någon anna rida min häst, inte ens en kompis". Jag kan aldrig sluta undra varför?

Vad är problemet med att låta någon annan rida? Varför skulle det innebära några som helst problem? Jag har aldrig riktigt förstått det. Jag kan endast komma på två orksaker:

• Ni litar inte på era vänners förmåga att rida och sköta en häst, ni litar alltså inte på era vänner
• Rädsla för att människan i sig ska rida eran häst bättre än er själva?

Det känns som att i många fall handlar det om alternativ nummer två, och visst det är inte hur kul som helst om någon sitter upp och rider ens häst bättre än vad man själv gör, när man själv skämpar och sliter som en lite gnu. Men faktum är att det finns människor som har en helt otrolig känsla för hur hästar ska ridas, och kan sitta på vilken häst som helst och kan få den att gå klockrent. Jag känner ett par sådana, Emily min kompis samt Amanda min vän och tränare. Underbara människor, med underbar känsla för hästar. Ibland avundas jag den förmågan att faktiskt kunna läsa och känna av en häst så mycket. Men mest av allt är jag glad att jag har såna människor i min omgivning för jag kan verkligen lära mig mycket av dem :)

Jag själv tycker det är sjukt kul när andra vill rida min häst, jag tycker det är lärorikt både att se andra rida henne och att få se henne, under en duktig ryttare, från marken. Det hjälper mig att se brister osv som kanske uppstår när jag också rider men som jag stirrat mig lite hemmablind på och inte riktigt uppfattar. Det ger mig väldigt mycket att se andra rida henne, och det är dessutom kul att höra vad andra tycker om henne :) hur hon förändrats, vad hon har för brister och styrkor.

Så vad är det egentligen som gör att folk är så himla rädda för att låta andra rida deras hästar? Låter ni andra rida era hästar? :)

En väldigt gammal bild på Caga och Emily, har häst mycket med hästen sen dess. :)

Jag är en människa som drömmer ganska mycket tror jag. Men två stora drömmar är:

• Att kunna behålla Caga tills hon blir gamling och går bort. Just nu som tävlingshäst och sen som pensionär/avelssto. Det hade varit underbart att veta att hon alltid kommer att vara min och ingen annans. Att hon alltid kommer få ett bra liv, där jag har kontrollen.

• Att ha en stor, lyxig gård nere i Skåne. Nära vattnet och med mycket mark. Självklart ska det vara en lyxigt stall, murat och med mörkt trä, ridhus, ridbana, "travbana/konditionsbana" samt fina hagar och ridvägar. Drömgården helt enkelt. Det skulle dessutom inte vara fel att kunna jobba med det på heltid, lite beridare i utbildning och tillridning skulle vara en dröm.

Caga är tyvärr fortfarande halt. Så sjukt tråkigt. Dessutom är det lite ovisst om vad det faktiskt är. Troligen en vrickning, ingen hovböld iaf vad vi kan märka (Helene har kollat henne). Det är dock ganska långdraget om det är en vrickning men det är klart, det beror ju på hur illa man vricka sig (kan ju relatera till sig själv). Det som är lite oroväckande är att det går lite upp och ner, ibland mer puls än annars. Som idag, ganska hög puls men inte alls samma värme, inte heller markerar hon lite mycket. Vi har sagt att vi ger det till på söndag, är den en vrickning borde hon vara så gott som bra då. Annars får vi be vet kolla på henne! Hoppas verkligen att hon bli bra.

Eftersom jag just läst en kurs i bland annat evolution kan jag inte sluta fundera på: Vad hade hänt om hästens utveckling inte slutat där den gjorde?

Hur hästen är byggd och fungerar avgör faktiskt att vi kan rida, träna och använda hästen till dagens ändamål. Hästen var trots allt ett litet, litet däggdjur från början med med tre tår som den gick på. Den hade dessutom troligtvis kortare framben och gick något framåtlutad, eller med andra ord framtung, med en hals ansatt längre ner med en riktning som pekar ner mot marken.

Efter evolutionens gång fick vi en ganska högrest, långbent och ståtlig varelse med en högre ansatt hals. Dessutom fick den slutligen en tå som den går på. Med detta kom många fördelar, men det viktigaste av alla var hållbarheten. Utan evolutionen så hade vi antagligen fått spela fotboll eller roat oss med någon annan sport. För inte hade vi kunnat rida hästen som den såg ut för några miljoner år sedan. Så vi har evolutionen att tacka för hästen som vi idag kan använda till det mesta. Dessutom ska vi tacka för att hästen blev ett däggdjur som kan svettas för annars hade den troligen inte gått att använda i dagens hårda träning.

Hästens utveckling, steg för steg

 

-->

Jag har många fina minnen och alla har betytt otroligt mycket, speciellt under perioden. Men det bästa måste nog ändå vara när vi köpte Caga, eller egentligen när hon gick igenom besiktningen och jag insåg att jag efter så mycket längtan äntligen skulle bli hästägare, på riktigt! Hela den morgonen + förmiddagen var jag så galet nervös, jag hade sån kramp i magen att jag inte visste vad jag skulle ta vägen. Vi hade gått upp i pris mot vad vi sagt att vi skulle men pappa sa hela tiden "du kan övertala mig det mesta, men någon sjuk/skadad häst kommer jag aldrig att köpa".

Sen hörde jag dom härliga orden som vet sa "nämen det här ser bra ut, finns inget som jag skulle stått över en affär". Lyckan var fullständig, första sms:et fick mamma och andra fick min bästis Linn som tipsat mig om denna underbara häst! Lyckligare tror jag aldrig att jag har varit, och jag har helelr aldrig ångrat mitt val.

Första bilden på oss tillsammans, och det är fortfarande en av mina absoluta favoritbilder!

...är det äntligten dax för göteborg horse show + eurohorse. Jag längtar så jag tror att jag kommer dö. Jag älskar kombinationen att se ridsport i världsklass och att kunna shoppa loss! Vill ha februari nu, precis nu. En av de bästa händelserna på året enligt mig, dessutom har jag faktiskt sparat en del pengar under året så jag har en del att shoppa för iaf. Tänkte lägga in min shoppinglista igen, mest för min egen skull.

Vad jag ska köpa, i ordning efter prioritit:

1. Mias schabrak två st, grått samt svart eller blått
2. Ridbyxor, Pikeur gråa/blå
3. Kingsland-fleece
4. Skydd som fungerar i terrängen
5. Swarovski-pannband, svart (svart läder + svarta pärlor)
6. Tjocktröja (ev.kingsland)
7. Ett par pikéer + t-shirtar
8. Mias lindor + paddar (matchande till schabraken)
9. Svart vardagsträns, remont