Mikaela

Lyckan var fullständig när Helene sa att Daisy inte gått idag och att jag gärna fick rida henne. Jag har haft sånt ridsug så det har varit galet, så jag var helt överlyckling. Hon var lite stökig i början, surade lite och jag misstänker att hon testade mig lite. När allt släppte var hon riktigt, riktigt mysig. Mjuk och fin, formbar och sammarbetsvillig. Caga är superjobbig att göra 10-metersvolter men på Daisy var det lekande lätt. En riktig skolhäst, man behövde bara sitta still med händerna, krama och ställa lite samt driva till lite då och då så gick hon som en klocka :) gör man rätt så gör hon rätt. Riktigt kul var hon att rida.

Caga är bättre pulsen var mycket svårare att hitta idag, den var otroligt liten. Vilket innbär att vi har lyckats att lätta på trycket, så nu återstår det bara att vänta lite och låta omslaget göra sigg. Ut med all vätska och sen kan det bara bli bättre. Hoppas på detta nu, känns skönt. 

Daisy och Caga :)

trots allt verkar det som om det är en hovböld, eller ja inte verkar, det är en hovböld. Vilket nästan för mig är en lättnad. Den tas bort och sen tar det någon vecka och så kan kan sätta igång igen, inget som kommer tillbaka eller som gör hennes extra känslig i framtiden. Problemet har egentligen varit att lokalisera den, Caga ömmade mycket på flera ställen i hoven, så hon har stått med jodopax-omslag och igår var hoven mjukare och vi kunde hitta punkten. Fy satan vad ont hon hade när man pillade, stackars tjej. Så vi har försökt öppna upp, och nu står hon åter med jodopax-omslag. Ska dit snart och då se om vi lättat tillräckligt på trycket och att vi fått ut det eller om vi behöver öppna upp lite mer. Jag tror och hoppas att allt kommer gå tillbaka till det normala snart. Vill att min lilla häst ska må bra, mår så dåligt när jag ser att hon har ont.

Skriver inte så mycket pga att jag är så otroligt ledsen över att Cagas hälta inte ger med sig, eller snarare den varma hoven och pulsen. För hältan ser jag inte mycket av längre, men just pulsen och värmen börjar bli lite oroväckande faktiskt, så förhoppningsvis får Caga träffa vet imon eller på tisdag. Hoppas det inte är något allvarligt.

Det är så otroligt ofta jag hör hästägare som säger "jag skulle aldrig låta någon anna rida min häst, inte ens en kompis". Jag kan aldrig sluta undra varför?

Vad är problemet med att låta någon annan rida? Varför skulle det innebära några som helst problem? Jag har aldrig riktigt förstått det. Jag kan endast komma på två orksaker:

• Ni litar inte på era vänners förmåga att rida och sköta en häst, ni litar alltså inte på era vänner
• Rädsla för att människan i sig ska rida eran häst bättre än er själva?

Det känns som att i många fall handlar det om alternativ nummer två, och visst det är inte hur kul som helst om någon sitter upp och rider ens häst bättre än vad man själv gör, när man själv skämpar och sliter som en lite gnu. Men faktum är att det finns människor som har en helt otrolig känsla för hur hästar ska ridas, och kan sitta på vilken häst som helst och kan få den att gå klockrent. Jag känner ett par sådana, Emily min kompis samt Amanda min vän och tränare. Underbara människor, med underbar känsla för hästar. Ibland avundas jag den förmågan att faktiskt kunna läsa och känna av en häst så mycket. Men mest av allt är jag glad att jag har såna människor i min omgivning för jag kan verkligen lära mig mycket av dem :)

Jag själv tycker det är sjukt kul när andra vill rida min häst, jag tycker det är lärorikt både att se andra rida henne och att få se henne, under en duktig ryttare, från marken. Det hjälper mig att se brister osv som kanske uppstår när jag också rider men som jag stirrat mig lite hemmablind på och inte riktigt uppfattar. Det ger mig väldigt mycket att se andra rida henne, och det är dessutom kul att höra vad andra tycker om henne :) hur hon förändrats, vad hon har för brister och styrkor.

Så vad är det egentligen som gör att folk är så himla rädda för att låta andra rida deras hästar? Låter ni andra rida era hästar? :)

En väldigt gammal bild på Caga och Emily, har häst mycket med hästen sen dess. :)

Jag är en människa som drömmer ganska mycket tror jag. Men två stora drömmar är:

• Att kunna behålla Caga tills hon blir gamling och går bort. Just nu som tävlingshäst och sen som pensionär/avelssto. Det hade varit underbart att veta att hon alltid kommer att vara min och ingen annans. Att hon alltid kommer få ett bra liv, där jag har kontrollen.

• Att ha en stor, lyxig gård nere i Skåne. Nära vattnet och med mycket mark. Självklart ska det vara en lyxigt stall, murat och med mörkt trä, ridhus, ridbana, "travbana/konditionsbana" samt fina hagar och ridvägar. Drömgården helt enkelt. Det skulle dessutom inte vara fel att kunna jobba med det på heltid, lite beridare i utbildning och tillridning skulle vara en dröm.

Caga är tyvärr fortfarande halt. Så sjukt tråkigt. Dessutom är det lite ovisst om vad det faktiskt är. Troligen en vrickning, ingen hovböld iaf vad vi kan märka (Helene har kollat henne). Det är dock ganska långdraget om det är en vrickning men det är klart, det beror ju på hur illa man vricka sig (kan ju relatera till sig själv). Det som är lite oroväckande är att det går lite upp och ner, ibland mer puls än annars. Som idag, ganska hög puls men inte alls samma värme, inte heller markerar hon lite mycket. Vi har sagt att vi ger det till på söndag, är den en vrickning borde hon vara så gott som bra då. Annars får vi be vet kolla på henne! Hoppas verkligen att hon bli bra.

Eftersom jag just läst en kurs i bland annat evolution kan jag inte sluta fundera på: Vad hade hänt om hästens utveckling inte slutat där den gjorde?

Hur hästen är byggd och fungerar avgör faktiskt att vi kan rida, träna och använda hästen till dagens ändamål. Hästen var trots allt ett litet, litet däggdjur från början med med tre tår som den gick på. Den hade dessutom troligtvis kortare framben och gick något framåtlutad, eller med andra ord framtung, med en hals ansatt längre ner med en riktning som pekar ner mot marken.

Efter evolutionens gång fick vi en ganska högrest, långbent och ståtlig varelse med en högre ansatt hals. Dessutom fick den slutligen en tå som den går på. Med detta kom många fördelar, men det viktigaste av alla var hållbarheten. Utan evolutionen så hade vi antagligen fått spela fotboll eller roat oss med någon annan sport. För inte hade vi kunnat rida hästen som den såg ut för några miljoner år sedan. Så vi har evolutionen att tacka för hästen som vi idag kan använda till det mesta. Dessutom ska vi tacka för att hästen blev ett däggdjur som kan svettas för annars hade den troligen inte gått att använda i dagens hårda träning.

Hästens utveckling, steg för steg

 

-->

Jag har många fina minnen och alla har betytt otroligt mycket, speciellt under perioden. Men det bästa måste nog ändå vara när vi köpte Caga, eller egentligen när hon gick igenom besiktningen och jag insåg att jag efter så mycket längtan äntligen skulle bli hästägare, på riktigt! Hela den morgonen + förmiddagen var jag så galet nervös, jag hade sån kramp i magen att jag inte visste vad jag skulle ta vägen. Vi hade gått upp i pris mot vad vi sagt att vi skulle men pappa sa hela tiden "du kan övertala mig det mesta, men någon sjuk/skadad häst kommer jag aldrig att köpa".

Sen hörde jag dom härliga orden som vet sa "nämen det här ser bra ut, finns inget som jag skulle stått över en affär". Lyckan var fullständig, första sms:et fick mamma och andra fick min bästis Linn som tipsat mig om denna underbara häst! Lyckligare tror jag aldrig att jag har varit, och jag har helelr aldrig ångrat mitt val.

Första bilden på oss tillsammans, och det är fortfarande en av mina absoluta favoritbilder!

...är det äntligten dax för göteborg horse show + eurohorse. Jag längtar så jag tror att jag kommer dö. Jag älskar kombinationen att se ridsport i världsklass och att kunna shoppa loss! Vill ha februari nu, precis nu. En av de bästa händelserna på året enligt mig, dessutom har jag faktiskt sparat en del pengar under året så jag har en del att shoppa för iaf. Tänkte lägga in min shoppinglista igen, mest för min egen skull.

Vad jag ska köpa, i ordning efter prioritit:

1. Mias schabrak två st, grått samt svart eller blått
2. Ridbyxor, Pikeur gråa/blå
3. Kingsland-fleece
4. Skydd som fungerar i terrängen
5. Swarovski-pannband, svart (svart läder + svarta pärlor)
6. Tjocktröja (ev.kingsland)
7. Ett par pikéer + t-shirtar
8. Mias lindor + paddar (matchande till schabraken)
9. Svart vardagsträns, remont

Min pärla är halt, vilket självklart känns hur tråkigt som helst. Förhoppningsvis är det bara någon lättare stukning eller sträckning. Vi upptäckte det i måndags och sen dess har hon iaf blivit bättre, dock är hon fortfarande lite varm i hoven och har aningens med puls. Så vi avvaktar ett par dagar till annars får vet komma ut och kolla på det. Men jag ber och hoppas att det inte skall behövas. Just nu står hon iaf i sjukhage (för att hon vägrar vara inne själv), samt att vi varierar mellan att kyla och använda BoT. SÅ som sagt, vi hoppas på det bästa! Så idag är det extra mys som står på schemat :)

Beror lite på årstid och ändamål, samt vad som är rent faktiskt. Men en typisk Caga-outfit ät troligen:

Svart sadel (dressyr eller hopp)
Svart träns (remont eller aachennosgrimma)
Svart, grått eller marinblått schabrak
Svarta dressyrskydd eller svarta senskydd

Under vinterhalvåret har hon också ett svart eller ett grått länd-/skrittäcke. Jag försöker dessutom matcha så bra jag kan, så ofta kör även jag marin/svart/grått/vitt. Snyggast så.


Såhär kan vi se ut :)

Idag blir det en viodag för Caga, mest för att ridhuset är bokat hela dagen för träningar, och det känns lite svårt och ovärt att skritta/rida ut när det är glashalt och is precis överallt. Hon dör absolut inte av att vila, hon vilar faktiskt inte speciellt ofta. Ska ta med lite morötter och pussa och pyssla med henne lite extra :) Det är hon värd. Sen hoppas jag att jag har en bil lite senare så att jag kan åka till gymmet en snabbis och svettas lite :) skulle vara skönt, men jag får se. Annars är det endast plugg, och åter plugg som står på schemat. Känns som om jag pluggar 24/7!

Min stjärna!

Idag har jag så mycket plugg att jag valde att lämna Caga i Sandras händer, vilket faktiskt känns riktigt bra. Jag blir alltid så stressad när jag vet att jag måste plugga, vilket gör mig stressad och det gör ju såklart Caga stressad. Jag rider heller inte speciellt bra när jag är otroligt stressad som jag är nu, har tenta på tisdag och började lite smått igår. Så det är snällare för Caga att slippa mig idag. Imon ska jag försöka rida ut, Sandra sa att Sabinas äng var underbar just nu :) så jag hoppas att det inte börjar regna ikväll. Blir troligtvis ridhuset för Caga idag. För mig är det inget problem att lämna henne till Sandra, för noggrannare och mer omtänksam människa får man leta efter. Caga är i bra mycket tryggare händer än vad jag skulle ha varit idag :)


Snygg, snygg!

Det här är vad Caga äter just nu, och för det mesta under hela hösten/vintern/våren men såklart blir det mindre och mindre ju mer de får gu ute och ju mer gräs det finns samt att till hösten blir det mer och mer när gräset succsesivt försvinner :)

morgon: 2 kg hösilage, 1 kg krafft grund + morötter och linfröolja
lunch: dryga 1 kg hö
middag: 6 kg hösilage, 0,2 kg krafft grund + morötter
kväll: 1 kg krafft grund + morötter och linfröolja (vid behov lite hö/hösilage)

Vet med säkerhet att vissa kommer reagera på att hon endast får krafft på kvällen, men det fungerar bra och så har alla i stallet, och det har varit så mer eller mindre hela tiden i stallet jag står i. Det har aldrig varit några problem med det. Om någon häst skulle behöva lite extra kvällstid får de självklart det. Caga har ofta kvar då hon har lärt sig att äta långsamt. Hon är fin i hullet och har aldrig haft några andra problem :)

Idag stod det dressyr på schemat. Vilket gick skapligt. Hon var fin, men det kändes som om hon hade lite träningsvärk från gårdagens springande i snön. Hon jobbade på bra, var väldigt fin i skritten. Satt mest och njöt och lösgjorde henne lite extra, tränade dessutom mycket bakdelsvändningar, både hela och halva. Hon trampade på så himla fint. Sen i traven blev hon seg, så jag petade på henne lite och då blev hon istället lite upprörd och hetsig. Så traven blev mest pannkaka med, hon var fin men vägrade totalt att ta halvhalter och sådär. Galoppen var otroligt fin i höger varv, helt underbar men i vänster varv kändes hon lite trött men helt okej. Fick dock inte till den där galoppen som börjar kommer mer och mer nu, men jag får hoppas på att den här lilla mini-svackan vi är i just nu är över snart. :)

Jag brukar ofta tänka så, kan hon så kan jag. I vissa fall kanske det inte är så bra tänkande, men för mig fungerar det pga att jag:

• Väljer förebilder som är på aningens samma nivå som mig eller som är uppfyllbara
• Jag blir inte ledsen och beskyller mig själv om jag faktiskt inte kunde klara av det
• Jag litar på mig själv och vet rimligheten av vad just jag klarar av
• Jag vet vad som är dröm/mål och verklighet

Så just för mig fungerar det hör riktigt bra. Jag brukar ofta tänka så innan jag ska tävla/träna, om hon kunde göra det så kan jag också göra det. Jag analyserar vad personen gjorde bra och dåligt, tänker mig hur jag ska rätta till felen och går in med att "kan hon så kan jag". Vilket ofta stämmer, jag vet ju mina egna begränsningar och skulle aldrig från första stund sätta mig i en situation som jag inte klarar av, så för mig är det bara en extra liten knuff. Jag kan klara av det!

Vad brukar du göra för att peppa dig själv lite extra?

...var tanken att jag skulle rida ut men eftersom Marina och Maria skulle fota Mia uppe på en äng och undrade om jag ville följa med så gjorde jag det. Hade kameran med mig och det är lättare att få lite fart på kusarna om det är fler än en häst så att säga. Caga var den perfekta modellen, och gav den ena posen efter den andra. Så nu tänke jag ge er ett urval av de många bilderna. Alla bilder är totalt oredigerade, för det har jag inte hunnit ännu. Så bortse från eventuella gula fläckar och Mias svans/bakben här och var för dom skall beskäras och fixas till lite :)

Idag finns det mesta i min ryktlåda, allt ifrån borstar, till bomull, salvor, glansspray, handduk osv. med andra ord så finns typ allt i min ryktlåda, allt som jag har insett är smidigt att ha där, finns där. Så nu är den egentligen överfull och behöver rensas, och städas. Dock brukar det bli så att jag behåller det mesta, eller ställer in det i skåper tillfälligt för att sedan åter lägga det i ryktlådan.

Tanken är att jag ska byta ut mina slitna och välanvända borstar till Borstiq Farm, då jag gilalr dem jag använt och endast hört gott om dom :)


Hoppas på några av dem här i min ryktlåda snarast!

En utav dagens favoritbilder. Kommer troligen upp en bildbomb imon!

Min största rädsla just nu som är hästrelaterat är att Caga ska få för sig att hon inte ska hoppa. Det har hänt förut och skulle kunna hända igen. Just nu är hoppningen så galet rolig och det verkar hon också tycka, men man kan aldrig veta. Vi pressar henne dock inte, och allt fungerar bra. Men min största rädsla är helt enkelt att hon ska sluta hoppa, att hon får nog och lägger av. Jag ber verkligen för att det aldrig ska inträffa så vi får fortsätta ha kul, och förhoppningsvis komma igång med fälttävlan!

• Det har kommit nassa snö, eller ja lagom mycket för att rida i
• SuperMario till Wii, hur kul som helst
• Caga är hur fin som helst just nu, hennes galopp är obeskrivligt mycket bättre
• Hoppträning på fredag, yeah!

• Det ska komma ännu mer snö imon, vilket absolut inte behövs
• Massa tenta och dugga-plugg, buhu!
• Känns långt kvar till våren och fälttävlansträningar

Jag är förkyld som tusan och har lite ont i halsen, så igår red Marina min lilla tjej och idag fick hon helt enkelt vila. Imon måste jag försöka rida för sen är det hoppträning på fredag som jag verkligen inte vill missa :) Därav den tråkiga uppdateringen, har inte så mycket att skriva och och inte heller har jag så mycket ork att sitta vid datorn. Jag är trött och hängig, dessutom försöker jag plugga den tiden som jag känner mig någorlunda pigg :)

Dock kommer det upp en hiss och diss, samt ett till inlägg från listen (i brist på annat). Om jag känner mig piggare ikväll som jag gjorde igår så kommer det kanske en produktrecension senare.

Mikaela heter jag, 20 år gammal och blir faktiskt 21 nu under 2011. Vilket låter otroligt gammalt, jag försöker sysselsätta mig hela tiden så att det iaf låter som om man gör/planerar något vettigt med sitt liv. Just nu går jag Marina vetenskaper - biologi på Göteborgs Universitet men det är troligen (eller jag ska) så att jag hoppar av nu efter denna kurs (slutar den 19 januari), helt enkelt för att jag känner att det inte är min grej. Det passar nog inte mig så bra som jag hade trott. Så tanken nu är att jobba lite och sen söka juridik, psykologi eller stadsvetare :) jag får se.

Jag bor lite utanför Göteborg, i Särö. Vilket faktiskt tillhör Halland, och jag älskar Halland. Både Halland och Skåne är otroligt vackra län så jag åker mer än gärna nedåt bara för att njuta av den fina naturen. Oftast blir det att man åker nedåt vid tävlingar, vilket uppskattas. Bor just nu i en liten lägenhet med mamma, pappa och min syster, hoppas dock att vi fixar något större snart, skulle vara skönt med lite mer plats :) Till familjen hör också hunden Ludde och självklart min häst Caga. Jag gillar det mesta, älskar att träffa folk och umgås men är egentligen lite av en ensamvarg som gärna är själv, tycker det är skönt och avslappnande. Försöker att alltid tänka otroligt positivt även om livet ibland känns på tok för svårt. Det är lite av mitt motto.

Caga är min andra halva (tillsammans med Ludde såklart), världens mest underbara individ. Visst har hon sina svagheter och sina stoiga, tjuriga perioder men oftast är hon en otroligt trevlig individ. Jag älskar henne mer och mer för varje dag som går, trots att jag dagen innan inte trodde att det var möjligt. Vem är då Caga? Caga är ett skimmel-sto efter Acacio, ganska liten på sina 160 cm. Från början en hopphäst men nu fungerar hon som allroundhäst. Har tills nu lagt hoppningen lite på is (pga Cagas ovilja och rädsla) men är nu sedan ett par månader tillbaka igång igen. Allt flyter på bättre än någonsin, Cagas självförtroende och hoppglädje är tillbaka. Så nu är tanken att hon ska bli fälttävlanshäst. Caga är ett typiskt sto, hon gillar det mesta men måste sura och vara ovillig ibland bara för att. Men för det allra mesta är hon en glad, positiv och arbetsvillig häst med hjärtat på rätt ställe :)

De flesta tävlingar har nu blivit ganska fasta men det är klart att det fortfarande kan ändras. Jag har dock gjort en liten planering över vilka tävlingar jag vill åka på, det kommer garanterat ändras flera ggr om om jag gillar att ha en plan i alla fall, något att försöka gå efter för att få lite struktur i tävlingar och träningar.

Jag försöker tävla högst varannan helg men ibland blir det ett par i rad, dock när jag vet att eventuella restider inte är så långa osv, men självklart kommer dagsformen att ses över vid dessa tillfällen. Jag tycker nämligen att hästen ska få chans att återhämta sig efter tävling och jag vill dessutom kunna rida lite "halv-slappt" och ha kul ett par dagar innan det är dags för hårdträning igen :)

Här kommer iaf den premilinära tävlingsterminen från v.1 till v. 39, kommer säkerligen tävla efter det också men det känns inte nödvändigt att planera riktigt så långt i förväg. Finns dessutom två alternativ, det enda som skiljer dem åt är vilken som blir den första fälttävlansstarten och någon tävling till.