Katastrof
Jag orkade verkligen itne skriva när jag kom hem igår, för det första var jag på dåligt humör och så var jag trött, men viktigast av allt var att Ludde fyllde år så han blev firad lite :) Han var nöjd.
Ridningen igår gick väldigt, väldigt dåligt. Annars skulle jag ljuga om jag sa att det gick bättre än så. Det gick verkligen sjukt dåligt. Jag hade tänkt träna på lite övergångar, halter och rakriktning inför den 12 mars men nä det gick inte. Jag var själv i manegen och var hur glad som helst över det för då kan man verkligen göra precis vad man vill utan att behöva ta så mycket hänsyn. Men Caga hade andra tankar, hon bestämde sig för att vara rädd för allt, duvorna, bommarna (låg lite bommar i mitten), hörnen och ja allt hon kunde hitta. Hon var spänd som en fiolsträng nonchalerade både skänkel och hand. Hon var allmänt jobbig helt enkelt. När hon är sån så finns det inte så mycket jag kan göra, för jag måste säga till henne eftersom hon itne lyssnar men då blir hon bara stissigare och mer jobbig. Så det spelade ingen roll vad jag gjorde. Så jag gav upp och red henne i mycket skritt och arbetade med att få henne lång och låg, med andra ord lugnt och avslappnad. Gick väl sådär vill jag säga. Det var nästan så jag ville ställe henne vid vägen med en lapp runt halsen "5 kr", skämt å sido men arg var jag. Men med motgångar kommer framgångar och jag hoppas verkligen på det :)